Samverkansledning i komplexa projekt
Varför samverkan är nödvändig i stora bygg- och infrastrukturprojekt, och vad en neutral samverkansledare gör. Ur guiden för beslutsfattare.
Stora projekt lyckas inte för att allt är förutsägbart, utan för att organisationen har en kollektiv förmåga att hantera osäkerhet och förändrade förutsättningar, i stort och smått.
Projektkulturen är A och O
Utöver de kommersiella villkoren och regelverken finns det mycket i hur organisationen fungerar som avgör projektets förmåga att leverera de resultat som förväntas. Två områden är helt centrala: projektets struktur och projektets kultur. Båda behövs, men om något väger tyngst så är det kulturen. Det är den som avgör vilken struktur som faktiskt sätts, respekteras och används i vardagen.
Varför komplexa projekt kräver nya arbetssätt
Samhällsbyggnadsbranschen omsätter omkring 650 miljarder kronor per år, och infrastrukturinvesteringar på cirka 1 200 miljarder kronor planeras fram till 2037. Det innebär inte bara större projekt i ekonomiska termer, utan projekt som är mer komplexa i sin struktur och riskbild. Långa genomförandetider gör att personal byts ut, förutsättningar förändras och tekniska system från olika leverantörer ska integreras.
Komplexa projekt kan inte styras med samma metoder som entreprenader med stabila förutsättningar. När teknik, organisation, tidplan och intressenter är sammanflätade påverkar en förändring i en del alla andra delar, ofta på oförutsägbara sätt.
Enbart linjär planering och formella rutiner räcker inte. Resultatet avgörs av hur väl människor och funktioner kommunicerar när förutsättningarna förändras, när risker blir verklighet eller när flera tolkningar av samma fråga uppstår. Arbetssättet behöver vara lika mycket inriktat på hur projektet tänker och beslutar tillsammans som på vad som ska produceras.
Fyra saker som samverkan hanterar
Samverkan är ingen garanti för ständig harmoni och ingen metod som tar bort svåra frågor. Däremot är samverkan ett effektivt sätt att kontinuerligt stärka projektets kollektiva förmåga att hantera osäkerhet och tvetydighet.
- Samsyn. När projektet får ett gemensamt språk för mål, risker, konsekvenser och prioriteringar minskar risken för parallella agendor och taktiska beteenden.
- Koordinering. Tätare avstämningar, snabbare problemlösning och kortare ledtider från frågetecken till beslut. Projektet blir mindre beroende av enskilda individer.
- Osäkerhet. Öppenhet i kulturen gör det möjligt att tidigt och tryggt lyfta risker och ofärdiga bedömningar utan att positioner låses. Transparens gör ekonomi, drivkrafter och beslutsunderlag synliga för alla parter.
- Förmågebyggande. Projektorganisationens medlemmar utvecklas i sina roller, i ledarskap och i kommunikation under projektets gång.
Kontraktet sätter ramarna, samtalet gör det möjligt att navigera
Det är alltid kontraktet som sätter ramarna för samspelet mellan beställare och entreprenör. Ett väl utformat kontrakt ger stabilitet och en tydlig spelplan. Ett svagt kontrakt skapar friktion, taktiska beteenden och konflikter som hade kunnat undvikas.
Men hur bra kontraktet än är kan det aldrig reglera allt som uppstår under projektets gång. När parterna har en fungerande dialog, kan beskriva sina perspektiv, synliggöra konsekvenser och göra gemensamma avvägningar, då kan även ett kontrakt med brister fungera.
Ledningens vilja avgör
Inget av detta får genomslag om inte respektive parts ledning faktiskt vill skapa ett gemensamt och konstruktivt samarbete. Det är enkelt att uttrycka viljan i uppstarten, betydligt svårare att leva upp till den när pressen ökar. En enda signal om att samverkan är valfri kan snabbt skapa osäkerhet och taktiserande längre ned i organisationen.
Samverkansledarens roll: coacha och driva
Samverkansledaren är en extern och neutral funktion som stärker projektets förmåga att samarbeta. Rollen ersätter inte projektets ledning och har inget beslutsmandat. Den tillför ett systemperspektiv och ett professionellt samtalsstöd som gör det lättare för projektets ledare att leda, och stödjer båda parter lika.
Arbetssättet växlar mellan att coacha och att driva:
- Coacha: stödja projektets ledare i att tolka situationer, spegla mönster och förstå varför olika perspektiv uppstår. Hjälpa projektet att tänka tillsammans, inte leverera färdiga svar.
- Driva: ge råd och ta initiativ när projektet behöver komma framåt, till exempel föreslå ett samtal, strukturera ett forum eller tydliggöra en fråga som håller på att fastna.
I starten krävs ofta mer driv för att etablera struktur och arbetssätt. I en stabil fas blir coachingen viktigare. I pressade skeden behövs båda.
Startfasen sätter projektkulturen
Startfasen präglar projektkulturen mer än någon annan fas. De arbetssätt, relationer och tolkningar som etableras här blir snabbt normer som följer projektet hela vägen.
Arbetet inleds med individuella samtal med nyckelpersoner från båda organisationerna. Därefter samlas parterna i en gemensam workshop där målbild, spelregler och arbetssätt förankras, ofta i en samverkansdeklaration. Eftersom bemanning och förutsättningar förändras över tid behöver deklarationen uppdateras. Det är inte ett tecken på instabilitet, utan på att projektet arbetar med en realistisk syn på verkligheten.
Samverkansledaren behövs inte bara vid start. Det är ofta i genomförandet, när trycket är som högst och beslut behöver samordnas, som rollen gör störst nytta.
Vanliga fallgropar
Komplexa projekt faller sällan på en enskild händelse. Det är mönster som upprepas över tid:
- Otydlig styrning: frågor fastnar mellan nivåer och projektledningen lägger tid på att reda ut ägarskap.
- Tystnad om problem: små avvikelser växer i det tysta tills de blir dyra och svåra att hantera.
- Olika drivkrafter: politisk legitimitet och granskning för den ena, produktionstakt och marginaler för den andra. Osynliga skillnader leder till feltolkningar.
- Övertro på kontrakt och struktur: när kultur, kommunikation och relationer ses som mjukare frågor märks effekten först när projektet har tappat tempo.
- ”Det löser sig”: varje obesvarad fråga läggs i en växande hög av osäkerhet som blir akut när trycket ökar.
I komplexa projekt är det sällan frågans storlek som avgör hur svår den blir, utan när den lyfts och hur samtalet förs. Problem ska inte behöva bli stora för att tas på allvar.
Tydligt, tidigt, tryggt
Tre principer avgör om projektet klarar komplexiteten:
- Tydligt. Absolut tydlighet finns sällan. Att sträva efter tillräcklig tydlighet i styrning, roller och arbetssätt ger effektivitet och ett lugnt kollektivt fokus.
- Tidigt. Det är inte mängden problem som avgör hur svårt projektet får det, utan när de lyfts. Tidiga signaler är alltid enklare att hantera än ett fullbordat faktum.
- Tryggt. Psykologisk trygghet påverkar koordination, beslutshastighet och förmågan att lösa problem, även under press.
I de projekt som fungerar bäst är samverkan inte en ambition i uppstarten, utan en integrerad del av projektstyrningen, hela vägen in i mål.
Hela guiden
Texten är en förkortad version av guiden ”Samverkansledning i komplexa projekt. Guide för beslutsfattare”. Den hela guiden beskriver också styrningen i detalj: ombud, styrgrupp, projektledningsgrupp, forum och problemlösningstrappa. Hela guiden kan beställas via kontaktformuläret.
Källor
- Weick, K. E., Sutcliffe, K. M. och Obstfeld, D. (2005). Organizing and the Process of Sensemaking. Organization Science, 16(4), 409–421.
- Eriksson, P. E. (2010). Partnering: What Is It, When Should It Be Used, and How Should It Be Implemented? Construction Management and Economics, 28(9), 905–917.
- Schein, E. H. (2010). Organizational Culture and Leadership.
- Edmondson, A. (1999). Psychological Safety and Learning Behavior in Work Teams. Administrative Science Quarterly.
- Huxham, C. och Vangen, S. (2005). Managing to Collaborate.
- Lundin, R. A. och Söderholm, A. (1995). A Theory of the Temporary Organization.
- Kadefors, A. (2004). Trust in Project Relationships. International Journal of Project Management.
- Byggföretagen, statistik över bygginvesteringar.
- Trafikverket, nationell plan för transportinfrastrukturen.
Känner du igen situationen?
En fråga, en tanke att få feedback på eller ett första möte, fysiskt eller på Teams. Skriv några rader, så återkommer Fredrik.
Ta kontakt